Och så gör jag det.
Jag ritar mindmaps och listor, jag kollar upp saker jag borde kollat upp för (vad som känns som) hundra år sedan, jag gör det jag borde gjort igår och dagen innan det och jag klappar mig på axeln för att jag trotsar soffmyset och fotbollsmatchen mot en saftig löprunda. Det är en helt fantastisk känsla att älska sig själv. Älska ens person och allt som har med en att göra.
Så nu gäller det. Stora förändringen, eller snarare förändringarna, som ska ske i mitt liv. Nu. Jag ska bli allt jag hela tiden drömmer om att bli, eller att vara.
Jag har börjat träna. Regelbundet. Varannan dag springer jag (och ibland C) och det är en så himla episk känsla. Man springer och tror inte att man ska klara det men visst fan gör man det. Och varje dag blir bättre.
Och med att man börjar träna börjar allting att kännas bättre. Ens sömn är mycket bättre. Man är riktigt vaken när man är vaken. Man är så pigg och alert. Jag älskar den här nyfunna (men egentligen bortglömda ruvande) känslan!
Jag längtar så himla mycket till skolan. Till mitt tekniska basår. Ska bli så kul med rutiner, med att lära mig så mycket nytt! Allt jag kommer läsa det kommande året är helt nytt för mig. Det är som att öppna en helt ny dörr till en outforskad värld. Så himla fantastisk känsla.
Tänk vad underbart det kommer vara att att må så bra igen. Jag tycker fan att jag förtjänar det. Ja jisses.
